20 nov. 2024
52 m
Trailer:
Övergripande källor finns i Scott Stossels bok Generation Ångest
• Antalet människor i Sverige som äter antidepressiv medicin är baserat på Socialstyrelsens statistikdatabas om läkemedel. https://sdb.socialstyrelsen.se/if_lak/val.aspx
Statistiken visar antal personer som minst en gång under ett år hämtat ut aktuellt läkemedel på apotek mot recept.
Enligt deras data var det 1 200 479 patienter som förskrivits antidepressiva läkemedel under 2023. Av dem var det 711 707 som hämtade ut SSRI.
Den totala förskrivningen av både antidepressiva i stort och SSRI har ökat varje år mellan 2010 och 2024. I jämförelse mellan 2006 och 2024 har också förskrivningen ökat i alla åldersgrupper från 5 år och uppåt.
Informationen om antalet äldre som tar antidepressiva läkemedel kommer från socialstyrelsens: Kartläggning och analys av förskrivningen av antidepressiva läkemedel till personer 65 år och äldre https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2023-11-8828.pdf
Mer information om läkemedelsanvändningen finns här: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2024-4-9026.pdf
• Biverkningar för SSRI: En genomgång av vanliga biverkningar finns på 1177s sida om läkemedel vid depression. https://www.1177.se/Skane/undersokning-behandling/behandling-med-lakemedel/lakemedel-utifran-diagnos/lakemedel-vid-depression/
Bipacksedeln för två vanliga SSRI (Sertralin och Citalopram) listar som “mycket vanliga biverkningar”: Sömnlöshet, yrsel, sömnighet, huvudvärk, diarré, illamående, muntorrhet, utebliven utlösning, trötthet, Sömnsvårigheter, dåsighet, ökad svettning.
(från https://www.fass.se)
• Tiden det tar innan SSRI ger effekt: Det finns flera studier som visar att det tar flera veckor för de flesta patienter att få effekt av SSRI. Men det finns också en subgrupp patienter som svarar snabbt. En genomgång finns i:
The complex clinical response to selective serotonin reuptake inhibitors in depression: a network perspective
Boschloo et al. Transl Psychiatry. 2023 Jan 21;13:19. doi: 10.1038/s41398-022-02285-2
• Många patienter upplever ett ihoptryckt känslospann: Upplevelsen av att få ett smalare känslospann är väldokumenterad, och går bland annat under namnet “emotional blunting”.
Studien Emotional Blunting in Patients With Major Depressive Disorder: A Brief Non-systematic Review of Current Research Ma et al. Front Psychiatry. 2021 Dec 14;12:792960. doi: 10.3389/fpsyt.2021.792960 rapporterar att 40-60 procent av patienterna upplevde detta.
Andra forskare har argumenterat för att denna effekt snarare är en konsekvens av depressionen än av medicinen. Se till exempel: Can antidepressant use be associated with emotional blunting in a subset of patients with depression? A scoping review of available literature Jawad et al. hum. Psychopharmacology 15 May 2023 https://doi.org/10.1002/hup.2871
• Jämförelse mellan personer som tar antidepressiva och partier. Siffrorna kommer från riksdagsvalet 2022, från https://www.val.se. Liberalerna (298 542), Kristdemokraterna (345 712) och Miljöpartiet (329 242) fick tillsammans 973 496 röster. Moderaterna fick 1 237 428 röster och Sverigedemokraterna fick 1 330 325 röster.
• Boken “On the Sacred Disease” ingår i det som kallas Corpus Hippocraticum. Det är en samling texter som traditionellt tillskrivs den grekiske läkaren Hippokrates. Men det är inte bekräftat att det är han som står bakom alla texterna. Boken argumenterar för att psykiska åkommor, framför allt epilepsi som kallades för “den heliga sjukdomen” berodde på obalans i kroppsvätskor, snarare än att det var ett straff från gudarna.
"If you will cut open the head, you will find the brain humid, full of sweat, and having a bad smell. And in this way truly you may see that it is not a god that injures the body, but disease."
Från https://www.perseus.tufts.edu/hopper/text?doc=Perseus%3atext%3a1999.01.0248%3atext%3dMorb.+Sacr.
• Det går att hitta argumentation för många olika åsikter i Platons texter. Men både i Lagarna och i Timaios görs en tydlig distinktion mellan galenskap som orsakas av sjukdom eller skador på kroppen, och sådan som har sin orsak i exempelvis dålig uppfostran.
Timaios: We must agree that folly is a disease of the soul; and of folly there are two kinds, the one of which is madness, the other ignorance. Whatever affection a man suffers from, if it involves either of these conditions it must be termed “disease”; and we must maintain that pleasures and pains in excess are the greatest of the soul's diseases.
• Sören Kirkegaard argumenterar i “Begreppet ångest” från 1844 att ångesten inför våra val är en grundläggande förutsättning för att vara människa och ha en fri vilja. Han skriver till exempel att:
Däremot vill jag säga, att detta att lära sig ängslas är ett äventyr som varje människa måste igenom för att hon inte ska bli förtappad genom att aldrig ha erfarit ångest eller genom att sjunka ned i ångesten; den som har lärt sig att känna ångest på rätt sätt, han har lärt sig det största.
• Beskrivningen av Sigmund Freuds inflytande kommer primärt från boken Generation ångest av Scott Stossel (2014).
• Fredrik Svenaeus är filosof och professor vid Centrum för praktisk kunskap, vid Södertörns högskola. https://www.sh.se/kontakt/forskare/fredrik-svenaeus
• De första antidepressiva medicinerna som lanserades var imipramine (1957) och iproniazid (1958). Utvecklingen av dem och senare antidepressiva mediciner beskrivs bland annat i: A brief history of antidepressant drug development: from tricyclics to beyond ketamine. Pereira VS, Hiroaki-Sato VA. Acta Neuropsychiatrica. 2018;30(6):307-322. doi:10.1017/neu.2017.39
• Många som slutar med antidepressiva upplever utsättningsymptom, till exempel yrsel, parestesier, svettningar, sömnsvårigheter, illamående, kräkningar, oro, huvudvärk. (Från Region Uppsalas information för vårdgivare: https://regionuppsala.se/samverkanswebben/for-vardgivare/kunskapsstod/lakemedel/lakemedelssakerhet/utsattning-av-lakemedel/ )
Mer information finns också i: A systematic review into the incidence, severity and duration of antidepressant withdrawal effects: Are guidelines evidence-based? Davies J, Read J. Addict Behav. 2019 Oct;97:111-121. doi: 10.1016/j.addbeh.2018.08.027.